av jenny | apr 16, 2014 | Moment - hur vi gjort, Träning |
Redan när vi började träna in ligg och sitt hade jag fjärrdirigeringen i baktanke. Fjärr är nämligen ett sådant momen där det verkligen är tydligt om hunden gör rätt rörelse eller inte. Rör sig en tass – fel. Är tassarna stilla – rätt.
Det första man ska göra när man börjar träna in fjärr är att bestämma sig om framtassarna eller baktassarna ska vara stilla. Utgå från din hund och titta på vilka rörelser den har naturligt. Med Zeb valde jag att träna rörelserna med låsta bakben.
Här är ett fint exempel på låsta framben med Anna Hilding:
Jag har börjat med att dela upp rörelserna och tränat dom i par fast en i taget och vi började med sitt-ligg och ligg-sitt. De är ju de första rörelserna som kommer i lkl 2 men de dyker ju upp även i uppsitt vid läggande under gång och platsliggning. De här rörelserna var inte så knepiga utan kriterierna var att det gick fort och att han inte förflyttade sig.
Hur flashiga rörelser man vill ha kan man ju välja själv men jag tycker det är snyggt när det är distinkta rörelser och inte en massa onödiga steg. Jag tror domarna håller med också ;-).
Nästa rörelser blev sitt-stå och ligg-stå. Där började jag med att han tog ett litet hopp för att ställa sig upp. Tyvärr hoppade han även med bakbenen så där fick jag lägga ner en hel del tid på stadga för att få hon om lugn och stilla fast han ställde sig upp. Det som till slut fick honom att förstå var att jag puttade lite på rumpan på honom innan varke skifte så han nästan spände den lite för att ligga kvar på platsen. När jag sen sa stå var han äntligen stilla och kunde få belöning.
Så fort han började ställa sig upp utan att röra bakbenen höjdes kriterierna så att godis bara serverades om bakbenen var stilla, oavsett vilket avstånd jag stod på och det är där det här med att vara noggran och konsekvent kommer in. Rör på tass – fel – inget godis. Idag gör han ställandena fint, även fast han ibland blir lite väl lång.
De svårast rörelserna brukar vara stå-sitt och stå-ligg eftersom han måste lägga sig och sätta sig bakåt. Efter mycket knåpande utan att komma framåt där jag försökte få honom att lägga sig bakåt med godis mellan benen fick vi ett sånt där avgörande tips av Kenth Svartberg. Han hade på någon hund lärt in att lägga vikten bakåt och därifrån lägga på ett sitt eller ligg. Vips var problemet löst.
Att klicka in bakåtvikt eller att han bugar gick på två träningspass så nu har jag en handrörelse som betyder bakåtvikt och sen kommandot sitt eller ligg som avgör resten av rörelsen. Bugandet är fortfarande ganska överdrivet och kommer bantas ner men nu vill jag att han verkligen får vikten bakåt så han inte fuskar och flyttar in rumpan när han lägger eller sätter sig.
Här kan ni se första passet med bakåtvikt:
Fjärren har varit ett utmärkt moment för vinterträning hemma och nu gäller det att få med sig samma fina rörelser ut när det är mer störning runt omkring.
Film på hur det såg ut för ett år sen – spola fram till 1:00
Film just nu – spola fram till 2:00
av jenny | apr 15, 2014 | Träning |
Idag har Zeb och jag roat oss med att göra av med pengar hos veterinären.
Han fick plötsligt jätteont i magen och andades kort och stötvis så efter att ha pratat med sköterskan var det bara att åka in. Jag brukar vara ganska cool med is i magen och tvekar jag brukar jag först ringa Zebs uppfödare Catta som är ännu coolare och har ännu mer is i magen. Den här gången hade han däremot så ont så jag tvekade inte.
Efter fina blodprov skulle vi till att åka hem med lite smärtstillande men då satte han igång igen så då bar det av till röntgen för att utesluta att något fastnat.
Diagnosen blev kolik/gaser och alla som träffat Zeb kan nog förstå att det gör ont om han inte får ut sin mördande fisar. Nu ska han få smärtlindring och medel som smörjer tarmar och mage, sen hoppas vi fisarna kommer ut.
av jenny | apr 11, 2014 | Träning |
Ibland när jag testar något på en träning känns det som jag är med i en tecknad film och en stor lampa börjar lysa över huvudet. Aha, tänker jag, kan det vara en nyckel som kommer lösa ett av våra problem?
När jag tränade häromdagen testade jag att använda omvänt lockande innan varje sväng jag gjorde och vips vad mycket bättre det blev. Igår kväll fortsatte jag och visst fick jag samma resultat igen. Betydligt snyggare svängar och en mer koncentrerad vovve. Jag tror att jag kan ha hittat en nyckel till hur Zeb blir när jag kör omvänt lockande och trycker lite lätt på honom och hur jag vill att han ska vara när vi går fot. Han blir liksom lite tyngre i kroppen och det han gör känns som han gör med mer eftertanke. Jag fick inte heller ett enda voff igår fast jag nästan försökte provocera fram det med långa stilla stående pauser med kontakt och sen en vändning eller ett backande.
Nästa steg blir att göra det med störning. Får se om han kan behålla sim koncentration och eftertänksamheten när det finns annat att titta på också.
av jenny | apr 8, 2014 | Träning |
Idag var det första träffen på grundkursen i tävlingslydnad. Trots vädret gick det jättebra och alla skötte sig fint. Vi gick igenom början på fot, omvänt lockande och ställande under gång.
Det var 2 bostonterriers, en schäfer, en dalmatiner, en cockerpoo och en beauceron.
Jag och Zeb hann med lite träning i klubblokalen innan och fokus låg på vändningar i fotet och fjärr. När jag gör en sväng hinner Zeb inta 10 positioner innan han är klar. Han gör allt för fort och slarvigt och när det inte blir rätt blir han frustrerad och – voff!
Det vi gjorde idag var att innan vändningen så fick han sitta still med omvänt lockande och så tryckte jag honom lite åt sidorna för då sitter han tyngre. Sen rätade jag på mig och gjorde vändningen och simsalabim gick det mycket bättre. Skön känsla! Det kommer troligtvis inte hålla i en kedja men det är en början åt rätt håll.
I fjärren är det skiftet stå-sitt som pajat så där har jag backat tillbaka till bugandet för att få fram rätt rörelse.
Överlag känns herrn ganska speedad och tanken på belöningen överskuggar tanken på uppgiften så det blir till att ändra på den balansen framöver.
av jenny | apr 6, 2014 | Träning |
Nu har vi hunnit med ett par träningspass, fler den senaste veckan än under förra månaden så det bådar ju gott. Det är verkligen lättare att ta sig ut när det är ljust och hyfsat varmt.
Har jag kommit fram till något då? Jajamen! Jag har hittat ett par svaga punkter.
1. Mig själv
Jag förväntar mig att allt ska vara perfekt. När det inte är det tycker jag att det är skittrist med allt och intalar mig att det är lika bra att lägga ner. Snacka om att ha höjt kraven och skärpt målbilderna. En fördel är att jag insett det här nu så nu kanske jag kan förhålla mig annorlunda till det.
2. Jag blir utskälld
När Zeb blir för uppe i varv kommer det skall, speciellt i vändningar och i slutet av en kedja. Ganska vanligt problem.
När Zeb tycker att något var tillräckligt bra men jag inte håller med kommer det också skall. Ex i fjärren. Han tyckte skiftet var tillräckligt bra för att få en godis men jag bryter – voff! Han blir skitsur och skäller ut mig.
3. Kommendering
När vi blir kommenderade utan att jag följer kommenderingen går det hur bra som helst. När jag däremot följer dirigeringen blir det pannkaka. Det är jättestor skillnad. Idag testade jag att kommendera mig själv och det blev samma resultat. Undrar vad jag gör för skillnad?
Idag tränade vi på punkt två. Det blev faktiskt bättre men jag tror det här är en never ending story, något man måste jobba på jämt.
Momentmässigt har vi en bra bit kvar till mina målbilder och det är bara att fortsätta träna. Men om man frågar mig är grundträning och nyinlärning betydligt roligare än rättning och nötning.
av jenny | apr 4, 2014 | Träning |
Ja det kan man ju undra. Tro det eller ej men skidsäsongen är inte över än så det har tagit en massa tid. Vi spenderade helgen i härliga Engelberg där jag råkade vrida till knät under första dagen. När kvällen kom kunde jag knappt gå men det gick bra att åka skidor resterande dagarna så det var ju tur.
Med Zeb har träningen inte hunnits med så mycket som jag skulle vilja. Jobb och andra aktiviteter har dominerat och jag vet inte om jag vågar lova att vi ska komma igång på allvar nu. Däremot sätter tävlingslydnadskursen igång nästa vecka så då har vi garanterat en dag i veckan som vi kan träna på. Jag ska försöka hinna med en morgon i veckan och någon mer kväll hemma i trädgården så då hoppas jag få lite resultat.
Metallen som vi kämpat med så länge verkar ha släppt lite. Jag har gjort korta gripaövningar så nu tar han den fortare och idag såg man på honom att han inte tänkte så mycket utan bara tog den, vände upp och sprang. När han sprungit tillbaka tidigare har han inte kunnat ta ut galoppstegen utan varje steg har man sett hur hans tanken varit på det äckliga i munnen, idag däremot var tanken på bästa leksaken och galoppen var snabb och avslappnad, jiihaa!
Senaste kommentarer