Ja det kan man ju undra. Tro det eller ej men skidsäsongen är inte över än så det har tagit en massa tid. Vi spenderade helgen i härliga Engelberg där jag råkade vrida till knät under första dagen. När kvällen kom kunde jag knappt gå men det gick bra att åka skidor resterande dagarna så det var ju tur.
Med Zeb har träningen inte hunnits med så mycket som jag skulle vilja. Jobb och andra aktiviteter har dominerat och jag vet inte om jag vågar lova att vi ska komma igång på allvar nu. Däremot sätter tävlingslydnadskursen igång nästa vecka så då har vi garanterat en dag i veckan som vi kan träna på. Jag ska försöka hinna med en morgon i veckan och någon mer kväll hemma i trädgården så då hoppas jag få lite resultat.
Metallen som vi kämpat med så länge verkar ha släppt lite. Jag har gjort korta gripaövningar så nu tar han den fortare och idag såg man på honom att han inte tänkte så mycket utan bara tog den, vände upp och sprang. När han sprungit tillbaka tidigare har han inte kunnat ta ut galoppstegen utan varje steg har man sett hur hans tanken varit på det äckliga i munnen, idag däremot var tanken på bästa leksaken och galoppen var snabb och avslappnad, jiihaa!
Senaste kommentarer