070-250 31 80 jenny@finvovve.se

Rallydebut

Vi har tävlat rally!

Eftersom vi fått ihop så få tävlingar under Zeb’s karriär och jag verkligen skulle behöva tävla mycket för min egen skull tänkte jag att jag skulle testa på rally.

Min tanke var att jag skulle leva som jag lär i min föreläsning så jag satte upp uppgiftsmål istället för resultatmål. Jag gjorde en swot-analys för att hitta styrkor och svagheter och jag försökte göra allt så lätt och tydligt för Zeb som möjligt.

För att ändå förbereda oss hyfsat bra gick jag på öppen rallyträning på klubben och fick några bra tips och råd av Sanna som kom väl till pass. Att ”samla fötterna” hade jag aldrig gjort utan träning. Zeb kan alla moment förutom sitta framför så det la vi lite krut på. Även tysksvängen tränade vi lite extra på.

Eftersom det är relativt enkla grejer för Zeb så var mitt mål med tävlingen att göra så få förarfel som möjligt.

Jag fick exakt det pirr i magen som jag var ute efter. Perfekt träning i att prestera trots nervositet.

Jag missade banvandringen med domaren (typiskt mig) och när jag gick själv sen kändes det som att jag aldrig skulle lära mig banan. Den var ganska knepig med fartändrigar som man skulle komma ihåg och andra klurigheter.

Uppvärmningen kändes sådär, som vanligt. Usch för nerver!

Väl inne på plan klev vi in i bubblan, stängde dörren och totalfokuserade på uppgiften. Vips var vi klara och mitt mål nåddes.

100 poäng och inga förarfel alls!

Mycket nöjd matte och vovve högst upp på prispallen efter tävlingen. Det här var kul så det ska vi absolut testa igen

image

Föreläsning på Vällingby BK

Idag har jag spenderat dagen på Vällingby BK. Förmiddagen ägnades åt föreläsningen ”Tänk rätt – före, under och efter tävling” och på eftermiddagen var det praktisk träning i samma med bland annat en tävlingsträning.

vbk

Det var första gången jag höll just den föreläsningen och det är alltid lite nervöst när man inte vet hur det man tar upp ska tas emot men omdömena var positiva och deltagarna tyckte alla att de fick bra tankar med sig.

Det är grymt kul att se när det kommer aha-upplevelser och som sen omsätts i praktisk träning och faktiskt ger ett resultat. Det finns ju inga quick fixes i hundträning (även om man skulle önska det ibland) men vissa verktyg och metoder, som man kan använda för att dämpa sin nervositet, kan ge ganska snabba resultat.

Tävlingspsykologi är spännande och det finns så många olika vinklar att man alltid får med sig någon ny tanke man kan använda sig av för att höja sig själv och lyckas bättre på tävling.

Vi pratade en del om belöning och det här var min belöning ikväll :

IMG_1592.JPG

Vill ni ha chansen att få lära er mer om hur man kan arbeta med sin nervositet eller sina negativa tankar? Hör av er för förslag på datum!

 

Träningsstim

Vi har verkligen kommit in i ett träningsstim vilket gör att man faktiskt ser lite resultat också (doh!). Just nu är känslan att det faktiskt kan bli bra det här när allt sitter men än är det en lång bit kvar.

Det största fokusen just nu är helt klart att få han tyst.

Det är en svår balansgång med att sänka aktivitetsnivån så han inte låter men samtidigt har tillräckligt mycket energi för att kunna göra alla moment.

Rent momentmässigt jobbar vi på med dirigeringsapportering som verkar vara en svår nöt att knäcka. Just nu koncentrerar vi oss på vänster för att se om han kan hitta lite linjer. Höger tar vi i nästa steg.

Inkallningen börjar bli bättre vilket är kul och även fjärren börjar komma till i kedjor.

Min plan är att köra mycket kedjor med svårigheter inbakat. Inget godis eller belöning vid transporter eller fot utan bara väl valda tillfällen.

Vi har även hunnit med en träningstävling och där var det som att gå runt med en tickande bomb. Vi två tillfällen smällde det lite och ett voff slapp ut men på det hela var han ganska tyst. Eller i alla fall tystare än han brukar 🙂

fot

Gå ner på hundens nivå

Har ni någon gång gått ner och tittat på den nivån hunden ser? Har man en knähög hund är det stor skillnad på vad man ser och har man en liten hund ser man i stort sett…ingenting.

För en ruta som ligger nästan 30 meter bort går det knappt att urskilja konerna för en liten hund och apporterna vid dirigeringsapportering är det bara att glömma. En ganska intressant iakttagelse som gör att man får tänka om eller snarare tänka rätt när man lägger upp träningen.

Den lilla hunden behöver kunna springa i en riktning utan att se vad den springer mot i början och de behöver vara ganska säkra på sina linjer. Tänk på det när ni tränar så kommer det gå galant!

2015-03-12 13.22.56