Nu har vi hunnit med ett par träningspass, fler den senaste veckan än under förra månaden så det bådar ju gott. Det är verkligen lättare att ta sig ut när det är ljust och hyfsat varmt.

Har jag kommit fram till något då? Jajamen! Jag har hittat ett par svaga punkter.

1. Mig själv
Jag förväntar mig att allt ska vara perfekt. När det inte är det tycker jag att det är skittrist med allt och intalar mig att det är lika bra att lägga ner. Snacka om att ha höjt kraven och skärpt målbilderna. En fördel är att jag insett det här nu så nu kanske jag kan förhålla mig annorlunda till det.

2. Jag blir utskälld
När Zeb blir för uppe i varv kommer det skall, speciellt i vändningar och i slutet av en kedja. Ganska vanligt problem.

När Zeb tycker att något var tillräckligt bra men jag inte håller med kommer det också skall. Ex i fjärren. Han tyckte skiftet var tillräckligt bra för att få en godis men jag bryter – voff! Han blir skitsur och skäller ut mig.

3. Kommendering
När vi blir kommenderade utan att jag följer kommenderingen går det hur bra som helst. När jag däremot följer dirigeringen blir det pannkaka. Det är jättestor skillnad. Idag testade jag att kommendera mig själv och det blev samma resultat. Undrar vad jag gör för skillnad?

Idag tränade vi på punkt två. Det blev faktiskt bättre men jag tror det här är en never ending story, något man måste jobba på jämt.

Momentmässigt har vi en bra bit kvar till mina målbilder och det är bara att fortsätta träna. Men om man frågar mig är grundträning och nyinlärning betydligt roligare än rättning och nötning.