Idag är sista veckan innan det är dags för mig att börja jobba igen. Jag har inte den blekast hur jag ska få ihop allt när mer än 40 timmar helt plötsligt försvinner per vecka. Jag är rädd för att hundträningen kommer bli aningens nedprioriterad men jag hoppas jag ska få till kortare träningspass under promenader och sånt. Målet är att ta mig ner till klubben en dag i veckan i alla fall.
Dessutom sätter Moas alla aktiviteter igång igen så det är full rulle på familjelivet. Ganska stor kontrast mot förra vintern i Chamonix. Jag har en känsla av att jag kommer längta tillbaka dit.
Idag tog vi oss till klubben för lite störningsträning. Störningen bestod i massa goda dofter och en Maja som satt och gorma i vagnen.
Zeb var lite splittrad och kollade in lite andra saker men vi tränade lite på fot och sitt, ligg och stå och det gick bra. Ingångarna är fortfarande inte helt ok så dom får vi lägga krut på snart innan dom fastnar sådär snett. Vändningarna och tempoväxlinng i fotet gick däremot bättre.
Ikväll är det dags för sjätte gången på tävlingslydnadskursen men då kanske Zeb får stanna hemma.
Nu är Zeb anmäld till sin första utställning. Det kunde inte passa bättre än att ha det på hemmaplan på BBK där Riesenklubben har sin årliga utställning och lydnadstävling. Det brukar alltid vara välordnat och trevligt så nu får vi se vad valpen tycker om det här.
Jag ställde ut Selma en del när hon var liten men eftersom hon aldrig blev stor (!) så gav vi upp den karriären förutom ett inhopp på Boxer SM 2000 där hon placerade sig som 4:a i bruksklass. Fina vovvan!
Rättelse! Som Amanda påpekade så fint är ju 2000 helt fel (Selma är född 2001). 2007 ska det vara och inget annat!
Veckans ”lägga-krut-på-moment” är stå med ett litet inslag av hopp.
Det känns som om jag tragglat stå ett bra tag nu utan att komma vidare. Idag på dagen försökte jag komma underfund med vart vi fastnat och det kom jag på ganska snabbt. Han bjöd på jättefina hopp-stå när jag satt på huk med händerna ihop framför mig. Reste jag på mig lite eller flyttade isär händerna blev det nada. Inget hopp och inget stå och inte höll han sig framför mig heller.
Då blev det till att ta sig en funderare samtidigt som jag bannade mig själv för att jag än en gång fastnat i att sitta på huk, grrr. annorlunda med liten hund :).
Träningen fortsatte sen med att försöka få fram samma fina hopp-stå när jag reste på mig och flyttade isär händerna. Vi kom en bit på väg.
Ikväll körde vi ett pass till och nu fick vi till det riktigt bra. Så fort jag flyttade i sär händerna ville han gärna hoppa till sidan så det löste jag genom att stå vid ett bord som gjorde att han var tvungen att hålla sig framför mig. Jag kunde även blanda sitt, ligg och stå kommandon och fick till hopp-stå då med.
Målet är att få en fin fjärrdirigering med ”rätt” rörelser och så som han gör dom nu, med lite finslipning, känns som det är på rätt väg.
Senaste kommentarer